D DAY
Blev väldigt sugen på att skriva en sån där förlossningsberättelse, tänkte att det kanske skulle vara lite kul för lillan att ha när hon blev äldre. Läste rätt många medans jag var gravid, tror inte det var någon som var kortare än tre A4:a iallafall. Har gått och funderat hela dan på vafan som hände den där dan när hon föddes egentligen. Hela förmiddagen kommer jag ihåg iallafall.
Jag och Eddie blev väckta av att husets förra ägare kom och plingade på och ville disskutera något som fortfarande var oklart angående någon ved som hörde till huset. Jag ville bara vara ifred och sova och blev jävligt irriterad över att det stormade in människor kommer jag ihåg. Fatta om jag då tyckte det var precis rätt tajmat när jag tillslut reste mig upp ur sängen och kände att det forsade vatten. "EDDIEEE DET RINNER TYP VATTEN PÅ GOLVET HÄR" varpå jag går ut i hallen där de där människorna stod och gladeligen ursäktade att jag inte hade tid att disskutera nånting alls, "jag ska nämligen FÖDA BARN nu!". Folket avlägsnar sig efter att de önskat mig lycka till, haha, och sedan sätter jag igång och letar efter mitt leg. För ett leg måste man ju ha med sig när man åker in på förlossningen, det vet väl varenda människa. Eddie stod och stampade i dörren och tycktet jag skulle skita i leget för "de kommer ju knappast låta dig föda på gatan bara för att du inte har körkortet med dej". Lyckades ändå tillslut övertala honom att köra ända in till stan för att leta vidare i min gamla lägenhet som jag fortfarande hade några småprylar i. Men leget var spårlöst borta. Började tjata om att vi skulle åka tillbaka ut till stigsjö och forsätta letandet där igen men då fick Eddie tydligen nog för han började köra mot sundsvall och muttrade något om att jag säkert hade hamnat i nåt chocktillstånd och inte förstod vad som var påväg att hända. Jag bara garvade, jag hade ju råkoll på allt! Såhär i efterhand kan jag ju konstatera att jag inte hade ett dugg jävla koll på nånting. För vad hittar vi i bilen nere på sjukhusparkeringen tro? Jo just det, mitt leg som legat där hela tiden.
Vi kommer in på förlossningen där det konstateras att det är vattnet som gått, men eftersom jag fortafarande inte har några värkar får vi gå över till patienthotellet som ligger på andra sidan korridoren. Där ligger vi hela dagen i sängen och slötittar på tv. Soft, ända tills Eddie kommer på att han är hungrig och föreslår en promenad till kafeterian. Klockan är väl då 6 på eftermiddan. Vägen dit går hur bra som helst, men när vi kommer fram och ska beställa käk känner jag mig helt plötsligt väldigt konstig. Jag börjar må skitilla och är tvungen att sätta mig ner vid ett bord. Förbannar migsjälv för att jag ens klev upp ur sängen, det var ju säkert det faktum att jag började röra på mig som satte igång värkarna. Eddie äter och jag sitter dubbelvikt, får inte i mig nånting. Vi går tillbaka till rummet och jag lägger mig i sängen, tar dock inte lång tid innan jag studsar upp och börjar vandra fram och tillbaka (i ett desperat försök att distrahera bort värkarna, funkar väl inte så jätte bra). Eddie ringer till förlossningen som frågar om jag orkar gå eller om dom ska komma och hämta mig med rullstol??! Det var den dummaste fråga jag hört, som om värkarna skulle bli mindre outhärdliga för att jag satt ner. Då kunde jag ju lika gärna gå. Klockan 19.20 blev jag inskriven på förlossningsavdelningen.
Framtill hit kommer jag ihåg allt bra, men efter att vi kommit till förlossningen är minnet väldigt suddigt. Kanske beror på att allt gick såfort. Jag låg, enligt journalen, i en sjukhussäng i 55 min och kommer väl ihåg att Eddie försökte prata med mig lite då och då men jag orkade inte ta in det han sa, än mindre svara. Var bara jobbigt att behöva koncentrera sig på något alls. Blev flyttad till en förlossningssal kl. 20.15 där jag fick lite lustgas men fattade aldrig när jag skulle andas i masken haha :) Förlossningspersonalen undrade om jag ville ha epidural, jag svarade ja men det hanns aldrig med. För klockan 21.50 kom första krystningsvärken och knappt en timme senare, kl. 22.46 var Lilja ute. Alltihop var avklarat på mindre än tre timmar alltså, inte illa :)!
Ojoj, detta blev ett väldigt långt inlägg haha. Men det känns bra att ha sorterat minnena lite och skrivit ner dom, blir lixom lite mer ordning i hjärnan då :) Nu ska jag dricka kaffe innan jag somnar.. =P