Therese

 

 

Lilja ringde mig plötsligt idag när hon slutat skolan och frågade om hon kunde gå direkt hem. Jag blev så glad då hon självmant ville komma hem istället för att vara kvar på fritids vilket hon alltid är annars. Hela höstterminen och även början på vårterminen har varit en tydlig frigörelseprocess för familjens stortjej. Hon har börjat gå till och från skolan själv (efter mycket tjat om att hon faktiskt kan själv), hon har hellre varit med kompisar än med oss efter skolan och hon har fått sin första mobil då det kändes som en extra trygghet att kunna få tag i henne när hon var ute med kompisar. 

 

Antar att detta bara är början också, därför är det ganska skönt när det plötsligt kommer en period när hon blir lite hemmakär igen. När hon hellre kommer hem och myser med lillebror och vill umgås med sin mamma en stund. Älskade barn! Varför måste du växa upp så fort?! ❤️