Obalansen
Fan vad jag hatar sånna här perioder, när armen är som en jäkla fiolsträng, det tar så mycket fokus och energi från allt annat. Ibland andas jag så kasst pga av kramperna att jag blir helt jäkla yr. Amningen med vätskebrist och allt annat som det innebär gör ju inte saken bättre. Sånna här dagar är det lite jobbigare än annars att leva. Undrar just om det hänger ihop med ångesten som jag känt varje kväll under någon vecka nu. Känns bara i hela kroppen att något är i obalans. Hormoner hoppas jag på. Det borde bli bättre när jag slutat amma. Fysiskt och psykiskt.